Bingo-observationer

Detta var verkligen inte som jag trodde att det skulle vara. Först och främst var det en mycket fräsch och troligtvis nyrustad lokal vi spelade i. Golvet var täckt av en heltäckningsmatta som gav rummet en känsla av en Viking Line båt medan övrig inredning speglade den av en flygplats. I lokalen fanns även två rökboxar med luftinsug i taket. De såg ut ungefär som en duschkabinet med ett luftaggregat i taket.

Det första vi möttes av var en uppumpad herre av syriansk härkomst. Vi visste inte riktigt om han var dörrvakt eller deltagare, det visade sig att han mest satt vid Jack Vegas apparaterna. Vi satte oss ned och började spela. Spelen gick i ett rasande tempo, jag som trodde detta var något avslappnande. Jag han knappt med två, tre lappar åt gången och de flesta spelade fyra eller fler samtidigt. De olika rundorna kostade allt mellan 5-40 kr/bricka och vår lokal samt fem till i Sverige tävlade emot varandra. Totalt var det mellan 100-200 brickor involverade i varje spel. Det var arrangerat av Svenska Spel och en manlig datorröst läste upp raderna. Under de ca 2 timmarna som vi var där ropades det bingo tre gånger i vår lokal, och då skall ni veta att spelen duggade tätt. Vi fick aldrig ropa. Pensionärerna i Sundbyberg var dock riktigt vassa.

Det som slog mig var hur sorligt det var att se dessa pensionärer, för det var de flesta. Nästan bara tanter som alla, helt utan undantag, rökte och brände pengarna på bingorader. De köpte 2-8 brickor till varje omgång och det spelades 5-6 per timma. De flesta vann inte någon gång, och när någon vann var det i regel runt 50-200 kr. Dvs vad de satsade på den omgången, eller mindre. De satt helt enkelt och slängde bort pengar. I de drygt 30 sekunder långa pauserna som var emellan spelen gick de i rask takt till rökboxen och sög i sig en cigarett snabbare än du hinner säga Hristo Stoichkov. Då tänker ni att de är där för det sociala. Det gjorde även jag först, och det hade för mig berättigat att de satt där och slängde bort pengar. Men ingen pratade med någon! I stort sett alla satt ensamma vid varsitt bord och spelade tyst för sig själva. Den enda tanten som pratade var hon vid vårt bord, eftersom vi konstant ställde henne små frågor om vistelsen. Jag tror inte hon uppskattade det. Hon sade bl.a. att det inte brukade vara snackigt i lokalen när jag frågade om det brukade pratas mycket under spelen. I rökboxarna fanns heller ingen tid att prata, eftersom de var tvugna att suga i sig cigaretten i ett kraftigt blås och sedan kila tillbaka till sin sittplats. Det var ett sorgligt spektakel.

En man slängde dock utan tvekan bort mest pengar. Han hade en enorm ölmage, var uppskattningsvis av kurdisk härkomst och stirrade mellan raderna ilsket på oss grabbar som inte satt knäpptysta som alla andra. Han hade utan att överdriva 10 bingobrickor till varje spel och han vann inte en enda gång! Förstår överhuvudtaget inte hur hann kryssa i alla.