Stalker?

Efter en lång dags tentapluggande var det dags för mig att knalla hemåt. Jag var ensam, trött, nedstämd, uttråkad och den julstämning som präglar staden gick inte att finna i mig. Då får jag syn på en av skolans föreläsare som antagligen är på väg hem han med. Impulsen säger åt mig att förfölja honom, jag lyder. Det är spännande, min trötthet är som bortblåst. Han vandrar österut, vilket är hemåt för mig, mycket praktiskt. Jag placerar mig taktiskt bakom storvuxna personer och håller mig i, för föreläsaren, svårsedda vinklar. Så här håller det på i några gator och parkpassager. Då stiger han plötsligt in på EB-games och ställer sig vid Playstation 3s nyhetshylla. Som av en krossande spark mot knäskålen vaknar jag till och inser vad jag gör. Beslutar mig för att överge objektet och bege mig hemåt. Ensamheten, tröttheten och nedstämdheten återvänder.

Det hela var konstigt, skrämmande enligt vissa antar jag, men jag gillade det. Upphetsande på nåt sätt. Skulle vara kul att vara privatdetektiv för en stund.

// Jacques Clouseau