Efter en del önskemål från läsare så har jag nu återvänt till blogspot. På nåt sätt så känns det faktiskt mer som hemma för mig måste jag säga. Jag önskar Mattias och Martin på Ekonomistudenten all lycka i deras projekt!
Ni kan därmed byta tillbaka linusthorstenson.blogspot.com till er startsida.
Pga uteblivet internet och resa till Auckland så har uppdaterandet varit knackigt några dagar. Det tänkte jag ändra på nu. Vad har hänt den senaste tiden då?
Jag har upplevt min första krashlandning med skateboarden. Någon gång mellan 03-05:00 på väg hem från ett sedvanligt häng hos Ciaran så föreslog Brett att vi skulle ta backen nära hans hos när vi gick förbi den. Detta trots kraftig alkoholpåverkan. Jag sa högt och tydligt att det var en idiotisk idé och att jag garanterat skulle krascha, men i det berusade tillståndet så ställde jag mig ändå på brädan. Slutade som väntat.
Jag vurpade och gled alltså x antal meter på asfalten. Det gjorde ont men det störde mig inte så mycket utan det var de trasiga kläderna som irriterade mig. Supremebeing jackan är inte i produktion längre och den gillade jag mycket. Är nu officiellt min shenanigansjacka (skate, roof climb etc)
Dagen efter så hade jag väldigt svårt att röra min högerarm utan kraftig smärta och hela högersidan var rätt öm. Lårkaka samt sårskorpor längst hela högersidan och handflatorna blev resultatet. Men jag kände också att inget var brutet så det var cool beans. Efter några dagar så var armen kanon igen. Ser det hela som ett steg i utvecklingen på brädan.
Vad har hänt mer? Jag och Sia hade ett projekt som gick ut på att kasta upp skor på elledningarna i stan. Inspirerat från ghettoområden i filmer för att markera knarklyor och döda knarkbarn. Kan utan att överdriva meddela att det tog Sia uppskattningsvis 15 kast för att träffa linan.
Ett försök
Ännu ett osv
Pajasen här försökte också kasta. Notera den grymma walkie talkien jag fick gratis av snubben vi köpte alla skor av.
Vad har hänt mer? Jag och Sia hade ett projekt som gick ut på att kasta upp skor på elledningarna i stan. Inspirerat från ghettoområden i filmer för att markera knarklyor och döda knarkbarn. Kan utan att överdriva meddela att det tog Sia uppskattningsvis 15 kast för att träffa linan.

Förra helgen var Labourweekend pga att måndagen var Labour Day. Nån form av röd dag. Jag hade inget planerat men det visade sig bli en kanonkul helg med fullspäckat schema. Träffade en del nya intressanta människor som jag bibehållit kontakten med och festade rätt hårt alla nätterna.
Helt random (en lång och ganska tråkig historia så skippar den här och nu) så fick jag gratis fyra biljetter till den slutsålda Trinity Roots konserten på The Opera House. Hade aldrig hört talats om dem. Tydligen var de riktigt stora på Nya Zeeland förr och slutade spela 2005. Detta var deras återkomstkonsert. Reggae musik är vad de erbjuder. Inte min typ av musik alls men var ändå en tevlig s.k. Kiwiupplevelse. Som jag brukar säga, man har kul oavsett vad man gör och var man gör det om man gör det med schysst sällskap. Youtubeexempel på deras musik.
Efter konserten som spenderades, mestadels ståendes trots att det var i ett operahus som nog har sätt fler ballettuppträdanden än reggaekonserter, så festade vi loss. Det var jag, Hazel, Grady och Sia som gått på konserten. Efter bara någon minuts promenad so brister Sias skor. Detta leder till att jag och Grady bär henne längs halva Cuba Street (en av huvudgatorna med massa barer) i en slags kungatron med våra armar korsade. Detta ledde till enorm uppmärksamhet riktad mot Sia och hon fick bl.a. en gratis nyöppnad flasköl då vi passerade en av många främlingars bord. Vi slutade bära henne då vi nådde ett dairy (läs; cornershop) och fick tag på tejp.
Helt random (en lång och ganska tråkig historia så skippar den här och nu) så fick jag gratis fyra biljetter till den slutsålda Trinity Roots konserten på The Opera House. Hade aldrig hört talats om dem. Tydligen var de riktigt stora på Nya Zeeland förr och slutade spela 2005. Detta var deras återkomstkonsert. Reggae musik är vad de erbjuder. Inte min typ av musik alls men var ändå en tevlig s.k. Kiwiupplevelse. Som jag brukar säga, man har kul oavsett vad man gör och var man gör det om man gör det med schysst sällskap. Youtubeexempel på deras musik.
Liveexempel
Hazel tejpar. Ni skymtar Sia, Hazel och Grady.
En annan dag under samma helg så hamnade jag på baren Happy där bl.a. bandet som ni kan skymta en video av nedan spelade. De var ganska dåliga men killen längst till höger var störstskön. Han var störtglad hela tiden. Såg till att snacka lite med honom om det senare. Vi höll oss till ämnet Happiness vilket helt omedvetet var passande med tanke på var vi befann oss.
Mr happy längst till höger
Minns ni hur jag i bloggen (på Ekonomistudenten) skrev om 3 saker jag bestämt mig för att göra? Som en uppfriskning av minnet så var de:
- Skall försöka hitta en fotbollsklubb och börja lira igen. Hämtar dojorna när jag är hemma i Svea Rike.
- Nästa gång jag träffar på vår tidigare nämnde intern på jobbet så skall jag bjuda ut henne. Hon har bara varit inne 2-3 gånger vid oregelbundna tillfällen. Vet ej om hon kommer in igen.
- Sen en tredje sak som jag tyvärr inte kan delge på bloggen ännu. Pga att jag inte kan riskera att vissa personer ser det riktigt ännu.
Jag avslutar nu med en bild på Ollie som David Bain.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar